En påbörjad förvandling

Likt larverna i äppelträdet genomgår jag nu en förändring. Naturens röst uppmanar mig att förpuppas, förädlas, för att först till sommaren bli en färdig mal som dras till ljuset, svala kvällar i en kolonilott någonstans. Det jag högtravande beskriver är hur jag lämnar mina i Europa så uppskattade manér, för att långsamt börja vara någon med en annan, mer oceaninspirerad, indentitet. Jag är i denna sista fas inte längre på semester utan jag helt enkelt är semester.

Hastigt och lustigt

Jag har klättrat på utsidan av det här tornet.

Igen: Jag har klättrat på utsidan av det här tornet.

En liten del av Sydney

Fortfarande jetlaggad som jag vet inte vad gav jag mig ut på en åtta timmars vandring genom Sydney. Hostlet ligger väldigt nära en botanisk trädgård och därför gick vi dit först av allt. Trädgården var ungefär så rolig som en trädgård kan vara.

På bilden sitter jag och reflekterar över Australiens djurliv då många av djuren här verkar tillhöra flera arter samtidigt. Eller som jag tydliggjorde på engelska: "These animals are one but still so many". Ett exempel på detta är rävfladdermössen som fanns överallt i parken. De har en människas kropp och en brunbjörns huvud. Lustiga djur.

Efter trädgården gick Elin och jag på en bank och startade konton. Nu är det bara att låta pengarna rulla in.

Vi hann även med ett besök i Darling Harbour. Där fanns ett Wild Life Centre som var som ett zoo. När vi stod vid de giftiga insekterna sa jag skämtsamt att det värsta är att alla arter säkert finns i den australiensiska naturen. I talande stund hade jag inte insett att detta Wild Life Centre var en omfattande kartläggning av just australiensiska djur och insekter. Nu vet jag vad som väntar. Jag frågar mig varför ingen information angående Sydney Funnel Web, som är världens giftigaste spindel, har nått mina öron. Vi hann även besöka ett akvarium. Jag är numera stolt ägare till ett Unlimited Adventure Pass vilket bland annat ger mig en gratis tur upp i Sydney Tower.

Nu ligger jag bakom den här fina dörren och ska helt enkelt sova.

Framme i Sydney

Ligger i ett rum för åtta personer. Lyckligtvis underst i våningssängen. Egentligen skulle vi ha ett rum för fyra men jag vet inte riktigt vad som hände. Imorgon tar jag tag i lite sånt men idag är jag helt död.

Sydney är fint.

Han är smal som en rögad ål

Jag fick Agon Mehmeti i avskedspresent. Med denna present följer ett stort ansvar.

"Agon ska ha mat 7 gånger om dagen och rikliga mängder vatten (varannan sportdryck). Mest proteintillskott. Rasta honom lämpligtvis på boulebanan (han gillar idioten och spökboll)." /Emma

Malmö -> Mora

Efter många om och men kom SysterElin och jag iväg.

I fredags blev jag grundligt överraskad av en fest till min ära. Så ordentligt firad kände jag mig att det nu är tveksamt om jag har mage att återvända förrän om cirka åtta år. Man sparade inte på krutet och man slog mer än gärna på den stora trumman. Det var glitter och glamour och jag har bildbevis vilket jag återkommer till. Bildbeviset kommer att illustrera mina vänners enorma givmildhet och känsla för detaljer samt min egen dramatiska viktuppgång och diskutabla personlighetklyvning.

Jag mottog:

• En perfekt fest.
• En Agon Mehmeti i kartong.
• En rosa boa (Jonas!).
• En burk med bra saker.
• Ett linne som finns med mig i hjärtat.

)()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()()(

Igår kraschade min dator totalt när jag försökte radera Internet Explorer på grund av platsbrist. Det dök helt plötsligt upp meddelanden om trojaner och datorn strejkade helt och hållet. Jag tänkte ungefär "Skit" och att det nu inte var någon mening med att ta med datorn till Australien men; mamma har kontakter. I ilfart åkte vi till Orsa (som btw låter jätteroligt på skånska) och lämnade in datorn till en mycket hjälpsam person. Nu är den klar och väntar bara på att hämtas.

Imorgon bär det av till Stockholm och vi får väl bara hoppas att allt jag behöver ligger i min väska.

Packlista och självförakt

Gjorde ett ryck och tog mig till Clas Ohlson för att skaffa en adapter. Jag hittade mer än så, nämligen en resehandduk, stödstrumpor och en sovmask. Tror att jag har allt jag behöver nu. Med denna packning blir jag garanterat hetaste bruden på Bondi Beach.



Jag har aldrig direkt varit någon flitig användare av stödstrumpor men nu fattar jag poängen. De trycker liksom upp blod, fett och hud till knäna (se ovan) och ger en avdomnad känsla i fötter och vader. Det återstår att se hur det känns på planet.