Oops, jag gjorde det (igen)

Jag antar att känslan av förändring är vanligt förekommande bland alla som är på resande fot. När jag var i Sydney skrev jag ett inlägg om hur hela jag förvandlats till semester. Att semester mer och mer blivit en personlig egenskap istället för ett stelt substantiv. Jag är fortfarande semester men med en något annorlunda innebörd.

Livet här är hårt som satan, rent ut sagt. Det känns lite som att sitta inne, på kåken alltså. När man flyttar in här får man en skål i aluminium och ett lakan. Följande morgon hämtas man av en buss och körs till jobbet.

Min poäng är att jag har förändrats i en ny (positiv?) riktning. Jag har många gånger använt bloggen till att uttrycka min skräck för ormar och andra läskiga varelser. Jag är numera helt likgiltig inför allt som har med kryp och reptiler att göra. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med energi i min kropp för att jag ska orka vara rädd. Eftersom jag ser ormar ungefär varannan dag orkar jag inte göra en stor sak av det längre. Dessutom stärks jag av min döda-allt-policy som jag följer strikt på jobbet.

Igår hittade jag två ormskinn på jobbet. Jag tog med dem hem, knöt det ena runt handleden och kände mig som en härskare över alla ormar i hela Australien. De kan dra åt helvete för de skrämmer mig inte längre. Jag brukar visualisera att det kommer en orm och att jag knyter ihop den till en knut och målvaktssparkar iväg den. Efteråt svär jag och ger den fingret.


I onsdags körde jag traktor och fick pröva på att jobba som humper (killen som fångar bananerna). Det finns en extremt tydlig gräns här mellan vad tjejer kan göra och vad som är killgöra. Detta retar mig något oerhört och jag bad i onsdags om att få pröva humping som är riktigt brutaljobbigt. Först tyckte nog alla att det var ganska lustigt och började leta efter ett litet träd som jag kunde få pröva. När jag utan svårigheter hade burit den klasen till traktorn ville jag pröva en tyngre. Inga problem. Det slutade med att jag visade att vissa tjejer visst kan bära 50 kilo bananer. Jag humpade i ungefär en timme och ville sedan fortsätta men det fick jag inte. De sa att jag gjorde det bättre än vissa killar som hade prövat det men ändå får jag inte vara med i något av de lag som plockar.

Förändringens vind blåser även på min kropp. Byxorna hänger och jag känner mig starkare än någonsin. Idag sprang jag. I och för sig bara till bottleshopen, men ändå. Andra människor säger att jag är blek men jag tycker att jag har blivit brun. Jag har även färgat håret i en kulör som gör sig bättre i solsken.

PS. Snus? DS.